I måndags var jag på bokklubben och satt framåtlutad i soffan då jag kände nånting röra sig i magen. Det var definitivt ingen fjärt! Måste vara Krabaten! Häftigt! Det var första gången jag kände och visste att det inte kunde vara nånting annat än Krabaten som rumsterar runt därinne. Sedan dess har jag känt det ett par gånger till, även om jag inte känner det så ofta.
När vi var på vecka-18-ultraljudet fick vi reda på att moderkakan ligger placerad framför Krabaten och att den antagligen fördröjde möjligheten för mig att känna rörelserna. Hon trodde att det kunde dröja tills vecka 22. Jag gick in i vecka 22 igår (tisdag). Ultraljudet var en underbar upplevelse! Krabaten fäktade hela tiden med armar och ben och det känns som om det kommer att vara en bebis som brås på sambon. Han var en vilding som barn, fniss! Jag var lugn och snäll. Tänkte jag skulle få en sån lugnis, men det verkar ju inte som det.
Det ska bli spännande att träffa den här individen som vi har skapat! Och tänk att jag har tagit mig igenom halva graviditeten redan?! Det har gått superfort!Visserligen är det flera månader kvar fortfarande, men den tiden kommer nog att flyga förbi, såsom tid brukar göra. Längtar i alla fall!
3 kommentarer:
Härligt :)
Åhh! Jag minns det som igår! Fladdret. Som blev sparkar.
Som blev en Maja!
Det är magi och ni har en spännande tid framför er!
Ja, det är härligt! :)
Skicka en kommentar