fredag 25 april 2014

Visa kärleken och uppskattningen

Läste Marcus Birros krönika imorse, om livets förgänglighet och hur viktigt det är att visa dem man älskar att man älskar dem både i ord och i handling.

Han slår huvudet på spiken i sin krönika. Det här är något jag lärde mig efter att min obiologiska mamma dog i cancer år 2010, men något jag sedan har tappat bort i det hektiska livet som har passerat sedan dess. Drygt 3,5 år har gått sedan hon dog och jag är nästan tillbaka där jag var innan. Jag är nästan lika dålig på att höra av mig till mina nära och kära som innan.

När jag reflekterar över min tillvaro blir jag ledsen. För jag ser inte skogen för alla träden. Jag prioriterar fel i vardagen med alla måsten som ska hinnas med och jag vet inte hur jag ska kunna hinna med allt. På jobbet jagar jag minuterna för att få mer tid med Modig efter dagis. Men när jag väl är hemma är det så mycket praktiskt som ska hinnas med innan han somnar att jag inte tar mig tid att ägna mig åt honom och visa honom hur viktig han är för mig.

Samma sak med maken. Ibland kan det gå dagar utan att vi har pratat ordentligt med varandra och gett varandra en ordentlig puss och kram.

Och dagarna går, dom rinner undan som vattnet i sanden, och jag springer, rusar på genom livet som om jag hade vargen i hälarna. Varför springer jag? Mitt minutjagande på jobbet skulle ju ge mig mer tid till Modig, och till maken. Men i verkligheten ger det mig bara mer tid till alla måsten.

Jag skriker till mig själv: Sakta ner! Njut av tiden med dem du älskar! Du missar ju det du ville prioritera! Jag inser att jag måste försöka ändra på mitt sätt att ta mig igenom livet, för annars kommer jag att missa det mellan allt jobb och all tvätt, disk och matlagning.

torsdag 24 april 2014

Tankar kring AnswerOnline

Jag har fått i uppdrag att skriva om sidan AnswerOnline, så det tänkte jag göra nu. AnswerOnline erbjuder telefonitjänster för stora och små företag och organisationer och har gjort så i 20 års tid. Genom att anlita AnswerOnline kan man erbjudas tre olika former av telefonitjänster; telesvar, växel och kundtjänst. Tjänsterna kan erbjudas som en tillfällig lösning eller på en mer permanent basis. AnswerOnline skriver på sin hemsida att de eftersträvar att ge företagens kunder ett professionellt bemötande och att de bygger upp tjänsterna efter företagets eget behov.

AnswerOnline startade 1994 under namnet Online Telefonpassning. Då var Sverige i en ekonomisk kris och företag behövde minska sina kostnader. Jag kan tänka mig att företagets nisch var precis rätt i tiden och är så ännu idag. Enligt uppgift från AnswerOnlines egna kunder så har deras kostnader minskats för dessa tjänster genom att de outsourcade arbetsuppgiften till AnswerOnline.

Vad tycker jag då personligen om den här typen av tjänster?

Utifrån ett ekonomiskt perspektiv ser jag definitivt fördelarna med att köpa in telefonitjänster och på så sätt spara pengar. Risken jag kan se är att det kan bli mer opersonligt när det inte är någon som arbetar i själva företaget. Man förlorar engagemanget som finns bland de egna medarbetarna. Det som är viktigt är också att de som arbetar med telefonitjänsterna har den kunskapen som krävs för att genomföra det uppdrag de har blivit ålagda. Då gäller det ju för företaget som anlitar AnswerOnline att förse dem med rätt information och eventuell utbildning för att de ska kunna fullfölja arbetsuppgiften, exempelvis om det handlar om ett kundtjänstuppdrag. Men också att AnswerOnline ser till att de anställda får tiden att lära sig det som krävs av dem. Även om många situationer är generella, som när man pratar om enklare svarstjänster, så finns det tillfällen då kunskap inom området man arbetar i är av största vikt.

Vid längre semestertider kan jag definitivt se poängen med att kunna anlita någon som tillfälligt tar hand om de kunder som hör av sig när företaget kanske har stängt under några veckor. Man vill inte tappa bort dem som har hört av sig när ingen på företaget har kunnat svara i telefon. Det är ju kundfokus att bemöta dem som ringer. Här ser jag att AnswerOnline kan vara till hjälp för många och då kanske inte kunskaperna i sig behöver vara så enorma heller. Då krävs det mest att man informerar om att företaget har semesterstängt och att man vidarebefordrar informationen till företaget så att någon kan återkomma då ruljansen drar igång igen.

Med den långa erfarenhet AnswerOnline har och att företaget verkar ha följt med i den enorma utveckling i tekniken som har skett under de 20 åren som gått, så känns det som att det är ett stabilt och pålitligt företag att anlita. Det bästa är väl förstås att själv ta kontakt med dem för att höra om de kan hjälpa just ditt företag att skräddarsy en telefonilösning och för att själv kunna skapa dig en uppfattning om AnswerOnline. Just nu har de dessutom ett supererbjudande på sin hemsida.

torsdag 17 april 2014

Alla bäckar små

Är det fler än jag som oroar sig något inför den kommande pensionen, trots att många arbetande år fortfarande kvarstår? Mitt privata pensionssparande är inte mer än 300 kronor i månaden. Samtidigt känner jag inte att jag för närvarande kan låsa upp mer pengar i den typen av sparande heller.

Min idé inför en något mer ekonomiskt tryggad framtid kom till mig en dag. Den är enkel och märks inte så mycket i plånboken faktiskt. Jag skapade ett sparkonto hos min bank där jag i en viss tid inte kan röra pengarna som står där. Detta genererar en något högre ränta. När pengarna på mina andra konton blir ojämna, efter att räkningarna är betalda eller jag har handlat något, överför jag det ojämna 10-talet kronor till mitt småsparande. Exempelvis om jag har 1 573 kronor på ett annat konto, så överför jag 73 kronor till mitt småsparande.

Det här sättet är inte ett snabbt sparande som växer massor bara genom att det finns där. Det är istället ett sparande som över tid ger resultat, utan att jag märker av det så mycket. Sakta men säkert samlar sig pengarna på hög. Jag har nog sparat i 1 till 1,5 år och har nu strax under 4 200 kronor sparade. Men, jag har ju många år på mig.

Det jag tycker är bra med mitt sparande är att jag inte har låst mig vid någon fast summa per månad, utan själv väljer när och hur mycket jag sparar. Vissa månader då pengarna tryter sparar jag ingenting alls. Vissa månader sparar jag en gång, när räkningarna är betalda. Om jag tycker att ekonomin tillåter det, händer det också att jag sparar under månadens gång en eller flera gånger.

Känner mig lite stolt över mig själv när jag ser att summan på mitt sparkonto växer och det ger trygghet också, att veta att det finns pengar där.

onsdag 9 april 2014

Tiderna förändras

I sommar har vi tänkt att vi ska bege oss på den bröllopsresa vi inte kom iväg på när vi gifte oss. Vi ska bara boka den också...

En förutsättning för att åka är ju att ha ett giltigt pass. Mitt pass gick ut för ett par år sedan och makens förra året tror jag det var. Eller om det är i år. I alla fall så var vi tvungna att skaffa ett. Tänkte att det var lika bra att skaffa ett till Modig också, utifall att.

Det första hindret var ju att ta sig dit allihop när det faktiskt var öppet. Misslyckades första gången då vi åkte dit en lördag och dom precis hade stängt. Attans! Men, häromdagen lyckades vi! Det var bara 5 nummer före oss och vi behövde faktiskt inte vänta särskilt länge. När vi kom fram så tog det inte heller lång tid. Hela processen är betydligt effektiviserad sedan jag sist skaffade pass i början av 2000-talet. Fotot tas i en maskin, man skriver på genom att skriva med en datapenna på en skrivyta och plupps så har underskriften hamnat i det blivande passet. Man får se hur det kommer att se ut redan på plats. Det är ju inte direkt några vackra foton som tas, men jag tänker att det inte är så himla många som kommer att titta på det så det spelar ju mindre roll. Sen innan vi gick så informerades vi om att passet är klart inom 4-5 arbetsdagar. What?! Så snart?!

Efter den nya upplevelsen av att införskaffa pass så kan jag inte låta bli att jämföra med min förra upplevelse för över 10 år sedan. På den tiden var processen inte datoriserad. Man fick ha med sitt eget foto, passet räckte i 10 år, man skulle mätas och sen har jag för mig att det tog minst 3 veckor innan passet var färdigt att hämtas. På grund av den upplevelsen har jag känt mig lite stressad över att jag inte har fixat passet tidigare. Det hade jag ju inte behövt vara.

Jag är imponerad av smidigheten när man skaffar pass idag. Det är helt i linje med den tekniska utvecklingen som vi har. Nästa steg är väl att inte behöva bära runt på ett pass alls, men där är vi inte än.

Införskaffandet av pass har medfört att diskussionen om vart vi ska åka har blommat upp igen. Nu lutar det åt att vi åker till Malta.

söndag 6 april 2014

Fjäril i koppel av Zinat Pirzadeh

Hittade den här boken i en av bokhyllorna på jobbet och den blev vald till nästa bokklubbsträff tillsammans med Fjärilseffekten av Karin Alvtegen. Så hade vi oss ett titeltema!

Jag hade ganska höga förväntningar på den här boken, men blev tyvärr besviken. Den fångade mig inte känslomässigt. Jag tyckte händelserna liksom räknades upp, utan större inlevelse. Det var ungefär som boken Pojken som kallades Det. En hemsk historia berättas, men den griper mig inte på grund av sättet den är skriven på. Vissa böcker får mig så engagerad att jag liksom lever med i boken. Det är detta jag gillar. Zinat Pirzadeh lyckas inte med det.

Boken handlar om Shirin som växer upp som enda dottern i en bullrig, iransk familj i Zadrabad. Sen kommer revolutionen och allt förändras. Shirin har svårt att anpassa sig till de restriktioner som sätts för kvinnor och gifts så småningom bort mot sin vilja.

Kapitlen i boken där man får läsa om Shirins uppväxt varvas med korta stycken i kursiv stil där man förstår att hon tänker rymma från sin man tillsammans med deras tvååriga dotter. Det är dom korta styckena i kursiv stil som fångar mig mest. Det hade jag velat veta mer om. Det hade Zinat kunnat utveckla. För där kommer mer känsla och mystik in. Sen tyckte jag också att det var ett abrupt slut på boken. Jag ville veta mer om vad som hände sen.

Egentligen hade jag velat rekommendera den här boken och visst går den att läsa för den är inte dålig. Men den är inte så pass bra att jag vill säga att du inte får missa att läsa den. Tyvärr.

tisdag 1 april 2014

Systrar emellan av Kristin Hannah

Ännu en bok från den härliga bokhyllan på jobbet! Den här ska jag sedan lämna vidare till en kollega som har läst en annan bok av Kristin Hannah som hon har gillat.

Boken handlar om Meghann och Claire, storasyster och lillasyster, som hade en tuff barndom med en strippande, skådespelsdrömmande mamma som tillslut fick sitt stora genombrott och då bara lämnade barnen vind för våg. Den äldre systern Meghann letar då reda på Claires pappa. När läsaren kommer in i boken är Meghann och Claire vuxna och har gått från att vara de bästa av vänner i barndomen till att vara främlingar för varandra.

Claire lever med sin dotter och sin pappa Sam på Sams camping. En camping som de driver tillsammans. Hon har enligt sin syster inte levt upp till sin potential då hon hoppade av från college och är en ensamstående mamma.

Meghann är Seattles bästa skilsmässoadvokat. Hon är cynisk och släpper aldrig in någon i sin känslovärld. Inte ens sig själv. Gemenskapen med andra människor består i stort sett av en lång radda unga, one night stands. Meg går regelbundet till en psykiatriker, men släpper inte heller in henne, utan gör som vanligt, avskärmar sig från hennes frågor och undviker att ens närma sig det som skulle kunna göra skillnad i hennes liv.

När Meg börjar inse att hon inte längre kan känna engagemang i sina klienters situation och hon nästan blir skjuten av en klients nyligen frånskilde make tar livet en oväntad vändning och Meg tappar bäringen. Samtidigt har systern Claire blivit blixtförälskad i en sjungande cowboy utan några större framtidsutsikter. Efter mindre än två veckor tillsammans beslutar sig de förälskade tu att de ska gifta sig. Meg, som blivit ofrivilligt entledigad, beger sig med ilfart till systern för att göra allt för att förhindra att systern begår sitt livs största misstag.

Men ingenting går som någon av dem tänkt sig. Boken består av glädje och sorg, konflikter, missförstånd och förståelse, inlevelse. Det är en lättläst bok som ändå fångar mig, men som kanske inte kommer att lämna några djupa spår. Tycker ändå den var värd att läsa och jag kan tänka mig att läsa mer av Kristin Hannah efter att ha läst den här boken.