Inte bara att tuta och köra

Som bilägare är det en del man måste ha koll på. Det är liksom inte bara att köpa en och sen tuta och köra. Man måste fixa med underhåll, såsom att serva den då och då, byta däck, kolla luften i däcken, kolla oljan,  kolla kylarvattnet, fylla på spolarvätskan och så vidare. Man måste komma ihåg att tanka om man vill kunna fortsätta att tuta och köra och man måste åtminstone ha en trafikförsäkring.

Har man en gammal, skruttig bil så kanske man nöjer sig med endast en trafikförsäkring. I dagsläget tycker jag dock inte att man kan se så himla många av de skruttiga bilarna ute på vägarna. Många bilar är nyare eller bättre begagnade - då kan det vara värt att ha en hel- eller halvförsäkring.

Vi har en bättre begagnad bil från 2003. En tidigare ägare och lågt miltal när vi köpte den. Den har vi haft sedan 2012 när min lilla Renault Clio inte hade plats till både hund och barnvagn i bagageutrymmet. Ett bra byte som gav oss mer utrymme i bilen och som inte har gett oss några bekymmer (peppar, peppar...). Vi har valt att ha helförsäkring på bilen.

I dagsläget använder vi samma försäkringsbolag till bilen, bostaden och barnen. Det ger oss en lite lägre årspremie. Jag tror nog att vi hade kunnat få ner årspremien om vi hade haft tid, ork och engagemang att sätta oss in i hela biten kring bilförsäkringar. Nu fattas det tyvärr energi till det.

Det positiva är att vi inte själva behöver kunna allt eller leta på allt. Det finns någon som har gjort det åt oss, som har samlat information om bilförsäkringar, vad man kan tänka på, tips kring bilköp och annat som rör bilen. Så himla skönt! Någon gång i framtiden, när mina krafter inte är slut innan barnen går och lägger sig, borde jag ta tag i vår bilförsäkring och se om det går att göra något åt årspremien utan att förlora i försäkringsskydd!

Ska vabruari aldrig gå över?

Sedan mitten av januari har våra barn turats om att vara sjuka. Och såklart har jag också varit i princip konstant förkyld under tiden, vilket inte är så konstigt när man mest spenderar tid med sjuka barn. Jag har fått in cirka 1-2 dagars jobb/vecka, förutom vid de tillfällen som svärmor har haft hand om barnen, vilket hon har hjälpt till med ett par gånger.

Förra veckan fick jag, peppar peppar, in en hel veckas arbete i sträck då barnen var på dagis hela veckan! Det är som att universum nu vill göra en liten reality check, för idag är det dags igen.  Jag ska inte tro att sjukdomstiderna är över, nehej då. Det var bara en tillfällig paus, så kör vi igen. Jag kan tänka realistiskt att det såklart inte kommer att vara så här för evigt, men nånstans så saknas det där ljuset i tunneln ändå och det känns som att det visst kommer att vara så här för evigt oavsett vad den realistiska Sara tror att hon vet. Livet är just nu ett ända kämpande med att försöka få barnen friska och de korta perioderna då de är friska är det ett ända kämpande med att försöka komma ifatt på jobbet som hopar sig när jag är borta. Under tiden som jag kommer ifatt på jobbet de få dagarna jag faktiskt är på plats lever jag med den konstant överhängande vissheten om att det här inte kommer att vara, snart blir de sjuka igen och då hamnar jag back igen på jobbet.

Min fråga just nu är - Ska vabruari aldrig gå över? Hallå! Det är faktiskt mars månad nu!!! Kan vi inte bara få in lite vanlig vardag?!

Husdrömmen

I många år har jag haft drömmar om hus och nu kanske det snart blir verklighet! I början av den här bloggen skrev jag om mina husdrömmar. Idag när jag har familj så känner jag ett ändå större behov och en vilja att bo i hus. Mina preferenser har förändrats med åren, eller kanske blivit lite mer realistiska, praktiska och "plånboksanpassade". Nu har vi ett hus som vi har tittat på. Vi har tittat på flera hus, men inget som jag har fått den här känslan för. Vi är i sluttampen av en budgivning. Det handlar om asmycket pengar, men det är så mycket pengar husen går för i de områden vi vill bo.

Budgivningen gör mig till ett nervöst vrak! Vi har kört lite olika taktiker hittills, men det är svårt med taktiker när man har noll koll på vad de andra spelarna har på handen. Jag får ont i magen och tycker bara att de andra ska ge upp nu. För länge sen! Men, än så länge pågår budgivningen. Priset har stigit med över en halv miljon, men det beror nog på att utgångspriset var lite lågt från början. Lockpriser för att få in många spekulanter på visningarna förmodar jag och det funkade ju. Vid den sista visningen kom 40 par och tittade. Den visningen vi gick på hade också många spekulanter, men jag vet inte hur många. Vi har varit 9 budgivare i leken och nu är vi nog 2 eller 3 stycken kvar. Marginalen börjar ta slut, vi har inte mycket kvar att spela med... Jag håller tummarna och tårna, ja allt!

Idag hade vi en mäklare här som kollade på vår lägenhet. En förutsättning för husköpet är att den blir såld, men hon tyckte inte att det skulle bli några problem. Skönt. Just nu vill jag bara att vi ska vinna budgivningen och att lägenheten vi äger nu kan säljas med en bra vinst så att vi kan lägga in med pengar vid husköp och dessutom ha en buffert om något skulle hända med huset.

Ja, nu ska vi ju bara vinna den där budgivningen först då. Hm, jag har en tendens att gå händelser i förväg... Hoppet lever! Typ.