Visar inlägg med etikett facebook. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett facebook. Visa alla inlägg

fredag 17 januari 2014

Att köpa likes - två synvinklar

Massor med människor har facebook, de flesta runt omkring en tycker nog jag. Är det någon, speciellt yngre, som INTE har facebook så blir i alla fall jag lite förvånad. Det är ju ett sånt lätt sätt att hålla sig uppdaterad om hur det är med människor som är eller har varit en del av ens liv. Företag har alltmer upptäckt fördelarna med att finnas på facebook för att marknadsföra sig och för att synas behöver man ha många gillare som följer ens inlägg. Antalet människor som ser ens inlägg ökar ju exponentiellt för varje gillare som like:ar eller kommenterar ett inlägg. På så sätt hittar man också fler gillare. Det svåra kan ju vara att komma igång. Hur får man sina första gillare? Speciellt utanför familjen och vänkretsen?

Ett sätt är att köpa sina likes, det vill säga betala för att få ett visst antal gillare. På så sätt kickstartar man sitt företag på facebook och får genast ett visst antal gillare till sin sida. Det går till och med att sy ihop ett gäng gillare som marknadsför företaget precis där företaget vill synas. Det här är väl bra för företagen, speciellt mindre företag som folk inte vet någonting om, kan hitta sina kunder via sådan marknadsföring, för det är ju bara i första ledet som like:arna är köpta. De som sedan gillar utifrån vad de ser i sina vänners like:ar blir ju så att säga "äkta" gillare. Det är ju dom som är mest värdefulla i längden. Jag tänker att till exempel privatpersoner som pysslar hemma och sedan startar ett företag där de säljer sin produkt kan nå ut på ett bra sätt genom att köpa likes.

Sen kan man se på det ut privatpersonens perspektiv, den som blir exponerad för marknadsföringstekniken. Är det rätt mot den? Ja, om man tänker att de får möjlighet att få nys om någonting de gillar och vill följa som de annars aldrig skulle haft en aning om. Då är det ju bra. Men kanske inte alltid. Vem som helst kan ju köpa likes. Är inte like:arna äkta så blir ju privatpersonen "lurad" till en sida, för det framgår aldrig att like:arna är köpta.

Jag tänker att man som privatperson behöver vara medveten om att alla gillare på en företagssida inte nödvändigtvis är äkta och man får vara lite kritisk till företagets facebooksida innan man gillar den. Är det verkligen en seriös och bra sida som jag vill gilla och sprida vidare?

För företag tänker jag att man får fundera över huruvida man vill kickstarta sin företagssida genom att köpa likes, eller om man vill kämpa för att få fler äkta likes. Det beror ju helt på ens situation. Det man bör vara medveten om är väl att köpta likes i sig troligtvis inte genererar ökade intäkter för företaget. Det köpta likes ger är just synlighet. Sedan i förlängningen kan det ju öka intäkterna genom att de som gillar ens sida på riktigt faktiskt blir kunder till företaget.

torsdag 19 juli 2007

Fascination för facebook.com

Under den här sommaren av 2007 har jag inte bara fascinerats av att skriva blogg, utan även av fenomenet facebook.com. Jag tycker det är roligt att gå ut på sidan och kolla hur mina vänner har det och att dela med mig om hur jag själv har det, speciellt när vännerna bor långt bort och vänskapen annars förmodligen skulle rinna ut i sanden så småningom. Jag har till och med hittat vänner från min barndom som jag inte har haft kontakt med på hur många år som helst! E-mailandet har blivit lite tröttsamt och tidsödande känns det som. Nästan som en hemläxa, något som måste göras. Jag gillar att få e-mail, men om jag inte skriver så många själv blir den naturliga reaktionen att jag inte heller får särskilt många.

I min entusiasm kring det här sättet att hålla kontakten med mina vänner försöker jag bjuda in dem som inte är med att gå med snarast och har sedan mindre förståelse för dem som inte gör det. Det är ju så himla skoj! Jag vill att alla jag bryr mig om, men som jag på grund av olika anledningar har en väldigt sporadisk kontakt med, ska vara aktivt deltagande och gärna lägga ut bilder och sånt också.

Tänk att jag, som innan dessa två intresseområden infann sig i mitt sinne i stort sett bara kollade mina mail och betalade räkningar via internet, nu längtar tills jag har en chans att få sitta lite längre vid en dator utan att bli störd. Jag har börjat fundera på att kanske investera i en bättre dator som klarar av lite mer än mitt 5 år gamla, bärbara vrak som är långsammare än en snigel. Jag har även börjat fundera på att skaffa bredband. Ja, jag vet, modem är typ totalt gammalmodigt och ute, men jag har varit ute så lite på internet hemma att fakturan inte ens har hamnat på 100 kr i kvartalet! Vilket bredband slår det? Bra ursäkt när alla dessa telefonförsäljare ringer va?! Istället för att sitta uppkopplad hemma har jag kollat grejer i skolan och hos pojkvännen. Väldigt praktiskt med enormt mycket snabbare datorer än den jag härbergerar hemma.

Det tar dock väldigt mycket tid allt det här. Är det något som jag har så frikostigt av att det bara blir över lite här och där? Nej, tyvärr får jag nog erkänna att så inte är fallet. Nu är det sommar och tiden är något mer öppen än i vanliga fall. Ht -07 närmar sig dock med stormsteg och då vet jag att det kommer att vara rejält fullbokat i min kalender. Som vanligt... Hur ska jag tackla dessa olika tidsätande intressen som sommaren medfört (blogg, facebook, 2 marsvin, 2 sommarjobb som antagligen blir extrajobb efter sommaren) samtidigt som jag ska hinna med att fullfölja de ordinarie ansvarsområdena och intressena (pojkvän, skola, 3 extrajobb, katt, kör). (Fråga mig inte ens om mängden jobb, för jag vet knappt hur det gick till att de blev så många...)

Jag antar att jag måste värdera vad min tid på facebook betyder för mitt personliga välbefinnande. Det känns väldigt bra att kunna hålla den kontakten med kompisar och vänner utan att behöva ringa eller e-maila dem. Jag tycker det är roligt också! Å andra sidan - tidskrävande. Prioriteringar kan behöva göras... Antagligen... Det som i den ovanstående uppställningen verkar mest galet är den mängden jobb jag har tagit på mig. Måste helt enkelt lära mig säga nej till jobb utan att få dåligt samvete. Inse att min lediga tid är viktig för att jag ska må bra och att kontakten med mina vänner, om än över internet, är givande för mig. Slutsatsen är då att ja, det här nyfunna intresset ska få chansen att blomstra och jag ser fram emot det! Nu måste jag bara fixa en bättre dator för att stödja intresset, hmm, det blir dyrt...

Gå med i facebook du också:
http://www.facebook.com/

Kul artikel som påvisar dagens sätt att umgås över internet:
http://sydsvenskan.se/nojen/article251985.ece