måndag 31 mars 2014

Ta hand om min mor av Kyung-Sook Shin

Boken handlar om en familj i Sydkorea där mamman, som då är gammal, inte hinner med pappan in på tåget innan dörrarna stängs. Pappan åker med nästa tåg tillbaka till stationen, men då är mamman borta. Familjen letar febrilt efter mamman. Ibland är det någon som säger att de har sett en kvinna som liknar mamman, men när de åker dit är hon inte längre kvar.

Bokens är indelad i delar som utgår från olika medlemmar i familjen och tillsammans väver historierna en bild av hur livets gång har sett ut för familjen och deras bilder av mamman skapar en sammansatt människa, ur de olika perspektiven. Det börjar med dottern, författaren, sedan är det den högt vördade äldste sonen. Efter det kommer historien ur pappans/makens perspektiv och den yngsta dotterns berättelse. Den sista delen är skriven ur mammans synvinkel. Epilogen avslutar och åter är den författande dotterns röst som boken började med.

Jag tyckte den var lite jobbig att komma in i eftersom den är skriven som att det är läsaren som är subjektet. Exempelvis från första sidan: När du skriver att din mamma är född den... Tillslut vande jag mig dock och texten flöt på. Jag tycker om hur historierna ur de olika perspektiven vävs samman och skapar en flerdimensionell bild av tidens gång, samt familjens och individernas upplevelser av mamman. Man får veta saker om henne som man verkligen inte hade förväntat sig.

Jag tycker inte riktigt att jag fick svar på alla mina frågor. Och kanske är det det som är poängen med boken, ibland får man helt enkelt inte alla svar. Men jag hade ändå gärna velat veta mer. Min inneboende nyfikenhet kanske?

fredag 21 mars 2014

Blomsterspråket av Vanessa Diffenbaugh

Ännu en bok från bokhyllan på jobbet. Jag hittade den för flera månader sedan, tog hem den och la den i bokhyllan för senare läsning. Sen rekommenderade en kollega den till mig. Hon hade köpt den nyligen på bokrean. Genast åkte den i läsahögen som nästa läsäventyr.

Jag kan ärligt säga att jag drogs till historien redan från början. Det börjar med att man möter Victoria Jones som precis fyllt 18 år och ska lämna grupphemmet hon bott på för att ge sig ut i verkligheten. Man får reda på att Victorias mamma lämnade bort henne bara några veckor gammal och att man inte vet vem mamman är. Victoria har levt ett hårt liv i olika fosterhem och på grupphem, hon har bränt alla broar längs vägen och släpper inte någon nära, varken fysiskt eller känslomässigt. Hon är ensam och det är så hon vill ha det.

Under bokens gång varvas nutid med dåtid, den tiden då Victoria hade en möjlighet att hitta ett riktigt hem och att ha någon som älskade henne. Man får följa båda händelseförloppen parallellt.

Victorias passion är blommor och hur man genom att välja rätt blomma kan uttrycka sig utan att använda faktiska ord. Hon lever för blommorna och har ett naturligt handlag för att arbeta med dem och på det sättet får hon in nya människor i sitt liv.

Jag tycker att den här boken är bra. Utan att gå för mycket in på själva handlingen och förstöra läsupplevelsen för någon annan så vill jag bara säga att jag blev riktigt förbannad på henne när slutet närmade sig. Läser ni den kommer ni att förstå varför. Tänker man efter så är det ett riktigt bra betyg, att huvudkaraktärens agerande kan få mig så engagerad att jag blir arg. Jag ville liksom skrika till henne: "Skärp dig! Nu!" Skulle vilja veta vad som hände sen, efter att boken slutade, men så är det väl med dom flesta bra böcker som man läser.

måndag 10 mars 2014

Ett LED till bra ljussättning

Lite vitsig titel på inlägget, du fattar snart. När jag fick det här uppdraget hade jag aldrig hört talas om Ljustema. Även om jag vet att ljussättningen i ett rum, vare sig det är utomhus eller inomhus, betyder mycket för stämningen i rummet, så hade jag inte tänkt närmare på det än så. Hela grejen med lampor tycker jag faktiskt, om jag ska vara helt ärlig, är lite jobbig. Jag vill bara att de ska funka när jag trycker på knappen, sen vill jag egentligen inte ta ställning till vilken sorts lampor som gör vad och som är bra till vilka situationer. Suck, pust och stön tänker jag när en lampa här hemma slutar fungera. Vilken sort var det nu som skulle höra till den? Har vi fler såna hemma? De här nya styrkorna som lampor har sen då. Hur ska jag någonsin kunna lära om? Jag känner mig förvirrad varje gång det är dags att inhandla lampor. För att inte tala om våra spotlights i badrummet! Hur i all sin dar ska jag ha den blekaste aning om vilken typ av mojäng det är som ska upp där?! Nu vet jag. Jag kan kontakta Ljustema! Tänk, allt kan man hitta på Internet, till och med lampor. Jag som har blivit något av ett fan av att shoppa på Internet i bekvämligheten av mitt eget hem tycker att detta är toppen! Här har vi experter på ljus, som garanterat vet vilken "mojäng" vi ska ha i badrummet! Dessutom har de billig frakt! Gillar skarpt!

På Ljustemas hemsida kan man köpa färdiga armaturer för inomhus- och utomhusbruk, men också bara själva ljuskällan, allt i alla möjliga varianter. Något de pratar varmt om på Ljustemas hemsida är led spotlights. LED är miljövänligt eftersom det inte innehåller några skadliga ämnen, de är väldigt energisnåla och har en lång livslängd. Även om LED-lampor är dyrare i ett initialt skede så ska man ha tjänat in den kostnaden inom ett års tid. Detta gör att LED-lampor även är en ekonomiskt försvarbar investering. Ljustema har ansträngt sig för att hitta LED-belysning av bra kvalitet som ger ett varmt och välkomnande ljusinslag, vilket LED-belysning inte gjorde då den först kom ut på marknaden. När vi ska inhandla lampor här hemma ska jag definitivt komma ihåg den här hemsidan! Nu slipper jag våndas över att hitta ett inköpsställe som har det jag behöver när jag själv inte vet.

Syns du inte så finns du inte

I dagens samhälle syns man inte om man inte finns på Internet. Det gäller framförallt företag. Ett företag som inte har en hemsida där potentiella kunder kan läsa mer om företaget och hitta kontaktuppgifter om de vill kontakta företaget, är ett företag som förlorar kunder.

Med en make som jobbar som webbkonsult blir det ju så att jag har snappat upp det som är inne just nu. Det handlar om att ha en hemsida som är lätthanterlig för användaren. Det ska vara enkelt att lägga upp information på sidan utan att man har så mycket förkunskaper. Sidan måste också fungera oavsett vilken typ av läsare man använder; dator, mobil eller platta. Det betyder att den måste vara responsiv, anpassa sig till det format man läser sidan från. Annars stör läsaren sig på att hemsidan är svårmanövrerad. Ett väldigt populärt verktyg att arbeta med är därför Wordpress. Wordpress är ett lätthanterligt verktyg, då det inte kräver några direkta tekniska kunskaper. Användaren postar innehållet till sin hemsida via ett formulär. En annan stor fördel med Wordpress är att det finns mängder med gratis plugins så att man lätt kan utöka funktionaliteten på hemsidan, utan att behöva skriva någon kod. Det går också att få tag på massor med olika teman för utseendet på hemsidan helt gratis. Betalar man några dollar för sitt tema så går det även att få ett mer professionellt utseende på sidan för en låg kostnad.

Driver man däremot ett företag och vill ha en hemsida, men inte har de kunskaperna som krävs för att själv skapa den, är det bra att ta hjälp av någon som kan. En hemsida som inte kostar skjortan men som ändå ger ett professionellt intryck kan man få hjälp med av ett företag i Stockholm som heter Bevace.se. De skapar precis den typen av sidor som är heta just nu från en kostnad på 7 900 kronor och uppåt, beroende på vad det är kunden är ute efter. De lägger dessutom tonvikt på att hemsidan ska vara SEO-optimerad, vilket innebär att den hamnar högt upp när man googlar. Vilket i sin tur betyder att fler potentiella kunder hittar hemsidan.


torsdag 6 mars 2014

Gräspojken av Christer Lundberg

Jag har börjat prata lite böcker med en kollega på jobbet. Inte sådär alltid, men lite då och då. Jag lånade ut Livet efter dig till henne och hon blev lika tagen som jag blev av den boken. Då rekommenderade hon Gräspojken till mig. Sa att den är jätterolig.

Jag var ganska skeptisk när jag lånade den. Tänkte att det inte är en bok som jag hade valt att läsa. Men är det inte det som är lite utmaningen också, att ibland läsa sådant man kanske inte själv hade valt?

Det jag var mest skeptisk till var nog det faktum att boken handlar om 12-åriga Karl Karlsson som börjar odla marijuana. Till en början var jag inte så imponerad och jag tyckte inte att den var så rolig som den utlovades vara. Men jag måste säga att Gräspojken vann över mig på sin sida. En pojke mitt i puberteten i 80-talets Sverige, vars mamma dragit till Indien för att hitta sig själv. Han börjar odla knark och får med sig pappan och lillebrorsan på tåget. Det är pubertetshumor, tonårskärlek, otroliga händelser och en massa annat. Ibland har jag suttit på tåget och bara skrattat rätt ut, eller skrockat åt händelser som gav mig bilder påminnande om värsta actionrullen.

Jag tycker egentligen fortfarande inte om knarkvinkeln, men Christer Lundberg fångar mig med sin historia, sina Svensson-karaktärer som egentligen inte alls är särskilt Svensson av sig när allt kommer omkring och sina utsökta "bad guys", som är så väl beskrivna att de blir levande för mina ögon.