
Det var min historia. Nu tillbaka till ämnet som den här historien ledde till, nämligen sommarkattsyndromet. Alla vet vi att det förekommer årligen i mängder. Folk skaffar kattunge på sina sommarställen och vill inte eller kan inte ta med den hem när hösten närmar sig. Men skaffa ingen kattunge då! För kattungar växer och blir stora, men de behöver ändå sin ägare! För er som inte har läst barnboken ”Katten Tom” (tror jag det var den hette) – gör det! I den beskrivs en sommarkatts öde.
Min fråga är hur människor kan vara så oansvariga med djur?! Hur kan man behandla djur som en engångsvara, som slit och släng?! Det är liv vi som djurägare har i vår hand och om vi känner att vi inte kan eller vill ta hand om dem längre så är det vårt ansvar att antingen hitta ett nytt hem till dem eller att på ett humant sätt avliva dem! Det är så många människor som skaffar djur utan att först ta reda på vad det kommer att innebära i tid och energi, för att inte tala om att man varje gång man åker bort måste hitta någon som passar djuret. Jag för min del anser att det är värt besväret, för jag tycker att djur förgyller min tillvaro. Utan dem är mitt liv liksom något av en gråskala, trist och tråkigt. Jag inser dock att alla inte finner att det positiva överväger det negativa med att ha djur, men då ska man inte heller skaffa några, hur mycket barnen än tjatar och gnatar på en! Är man inte beredd att ta sitt ansvar när ens barn har tröttnat på djuret eller beredd att se till att barnet tar sitt ansvar, så ska man inte heller köpa katten, kaninen, hunden eller var det nu är för djur man skaffar sig! Innan man skaffar djuret bör man även sätta sig in i vad det behöver i fråga om vård och omsorg. Är det ett djur som kräver sällskap, motion, speciell mat? Kan jag ge detta djur vad det behöver? Passar djuret in i min familjebild? Hur fungerar djuret i allmänhet med barn? Ja, det finns massor med frågor man behöver ställa sig själv. Om man inte gjort det innan, så får man göra det när man har tagit hem djuret, men då får man också vara beredd att anpassa sig till djurets behov eller ta ansvaret att finna någon annan som kan det.
Att lämna djur vind för våg är inte ok! Tamdjur har inte alls samma möjlighet att klara sig ute i det vilda som infödda vilda djur. De vet inte hur man skaffar sig föda på samma sätt eftersom de alltid har blivit försedda med mat och de vet heller inte vilka faror det kan finnas som lurar på dem därute. Därför, om du är djurägare, hedra livet du har i din hand genom att ta ditt ansvar!!!
2 kommentarer:
>Min fråga är hur människor kan >vara så oansvariga med djur?! Hur >kan man behandla djur som en >engångsvara, som slit och släng?!
Denna fråga bör man också ställa sig om man äter kött. Alla likdelar du hittar i mataffären är djur som behandlats som en engångsvara genom att födas endast för att dödas och hamna i en kyldisk. Höns svingas leva på några centimeter och äta sopor till mat för att vi ska kunna köpa billiga ägg. Med tanke på slit och släng som du nämnde dränks eller mals manliga kycklingar på löpandeband eftersom dessa i vuxen ålder inte kan producera ägg. Tänk på detta nästa gång du äter ägg.
Sen är det alltid denna diskriminering av tjur. Många dödar en spindel utan problem bara för att den inte anses vara lika söt och mindre värd än ex en katt. Ska vi behandla människor på samma sätt (vilket vi i och för sig gör medvetet/omedvetet), det vill säga behandla dem efter utseende? Eller är det storleken på djuren som avgör hur ok det är att avrätta dem?
Intressant och sann tanke. Det är ju ett ställningstagande i livet som var och en måste göra huruvida man väljer att äta djurprodukter. Man får sig en tankeställare av din kommentar och det tror jag är viktigt. Om man väljer att äta kött så kan man ju välja kött av djur som har blivit väl behandlade och ägg av höns som är frigående och får bra mat.
Skicka en kommentar