Roxette på Malmö Arena

Förbandet Vikunja.

Så var det i fredags äntligen tid att uppleva min födelsedagspresent! Det var dags att gå på Roxettes konsert på Malmö Arena! Många minnen har man av deras låtar! Vi hade ståplats, parkett. Det vill säga vi stod rakt framför scenen. Först spelade förbandet Vikunja. Ett bra band, unga killar från Halmstad.

Poängen med ett förband är väl att förbereda stämningen? Det är i alla fall min uppfattning. Men det tog så lång tid att sätta om på scenen att hela den stämningen liksom evaporiserades på vägen. Så kom då äntligen Marie, Per och de andra musikerna upp på scenen! Genast tog stämningen fart igen! Det fanns en enorm energi på scenen och bland publiken. Vi upplevde det dock inte fullt ut eftersom vi hade valt att använda hörselskydd. Det blockerade ljudvolymen effektivt och vi riskerade inte tinnitus, men det hindrade också en del av upplevelsen tyvärr.

Vi stod i mitten, ganska långt fram och hade bra sikt. Från början fanns det bra med utrymme också, men när Roxette började spela började en del tränga sig fram och det blev allt trängre och allt varmare att stå där vi stod. Sjukt irriterande när folk tränger sig så och så försöker dom liksom putta undan en hela tiden, men det kunde dom ju bara glömma! Jag flyttade mig inte! Tillslut (efter ca en tredjedel av Roxettes framträdande) blev jag dock jättevarm och kände mig som om jag antingen skulle spy eller svimma. Började också få mer ont i magen. Så vi flyttade oss upp på läktaren, några rader upp på ena sidan på några tomma platser. Fortfarande med god sikt. Där var det svalare och jag kunde riktigt börja njuta av det jag såg och hörde! Dessutom var det inga som knuffades eller störade sig! Skönt!

Superhärligt med alla låtar man minns, speciellt när favoriterna kom! De fokuserade på gamla låtar och spelade nog bara en låt från det nya albumet, vilket var bra. Det är ju för de gamla låtarna man kom dit. Per hoppade omkring på scen som en gummiboll. Han hade en enorm energi. Marie däremot rörde sig väldigt stelt och stod mest på samma ställe. Rösten var inte helt på plats heller, speciellt inte i början. Jag misstänker att hon inte mådde så himla bra av någon anledning. Tyckte det syntes på henne. Men publiken slukade det oavsett och jag är helt säker på att de kände kärleken från publiken däruppe på scen.

Allt som allt var det en rolig kväll, en bra present att uppleva! Speciellt med tanke på att jag aldrig tidigare har varit på en sån stor inomhuskonsert tidigare. De halvbra bilderna är tagna med våra mobilkameror. Join the joyride! :P

Bebisens första konsert med mamma och
pappa! Den är inte så stor än magen, men
visst syns den!

Det var mycket folk som var där!