Språket i boken har en sån lättsam och humoristisk klang att man på något sätt inte tar de allvarliga sakerna som händer på så stort allvar, Jonas får med läsaren i Allan Karlssons man tar dagen som den kommer mentalitet, vilket gör att man som läsare inte tar lika illa upp av att Allan byter sida som en annan byter underkläder. Dvs hela tiden. Egentligen tar han nog ingen sida, utan han är enligt mig en väldigt öppenhjärtlig och generös man som gärna delar med sig av sin visdom till andra, oavsett vem den personen är och vad den står för. Bjuds det dessutom på en sup är det extra bra. Det handlar egentligen för Allan om hur den andra människan faktiskt är. Han är en totalt opretantiös person som inte ser ner på någon oavsett vilket samhällskikt den personen än befinner sig i. Enligt Allan får andra tro på och tycka vad man vill, bara de inte försöker tvinga på honom några av idéerna. Vi hade nog kunnat lära oss ett och annat av denne Allan.
Sen dör det folk lite till höger och vänster i Allans fotspår och han har en otrolig förmåga att komma undan med nästan vad som helst, utom grosshandlaren som han råkade spränga i luften förstås. Här kan man ju lägga in diverse moraliska aspekter på Allans karaktär. Men än en gång så är det skrivet på ett sådant sätt att jag inte kan låta bli att tycka om Allan i vilket fall.
Bikaraktärerna är också sådana att man inte kan låta bli att tycka om dem. Alla är otroligt färgstarka på sitt alldeles egna sätt och bidrar starkt till historiens framväxt. När jag läser extramaterialet från författaren om en eventuell uppföljare tycker jag dock att han borde låta bli. Jag tror faktiskt att jag hellre fantiserar fram vad som händer med Allan och hans vänner. I vilket fall som helst ska det bli otroligt spännande imorgon när vi ska diskutera den här boken i bokklubben! Jag kan knappt vänta på att få höra vad de andra tycker om boken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar