Idag hittade jag en ny blogg som jag har börjat följa. Cinderella har ett problem på jobbet som jag tyvärr tror är ganska vanligt, men som jag ändå förvånas över varje gång jag hör om det. Det handlar om att bli illa behandlad av sina så kallade "medarbetare" (motarbetare hade varit ett bättre uttryck). Man hör om det titt som tätt och det är upprörande varje gång! Vi är ju för sjuttsingen vuxna människor! Vi borde ha lärt oss hur man bör behandla andra människor vid det här laget och inte vara som småbarn på jobbet?! Men som jag skrev till Cinderella, det enda hon kan göra är att försöka ignorera de som gör så, att inte ta åt sig. Hon kan inte förändra den andra personens beteende, det är det bara den personen som kan göra. Visserligen går det att prata med personen, försöka förklara hur man påverkas av att bli illa behandlad. Men det kanske Cinderella redan har gjort, jag vet faktiskt inte. Fast det är ju inte alltid att den personen fattar hur illa det gör en och slutar bara för det.
Vad är det som gör att vuxna människor beter sig som småbarn mot sina medmänniskor? De måste må riktigt dåligt i sig själva som gör att de känner behovet av att trycka ner andra människor? Jag tycker ändå att ett sånt beteende borde göra att man mår ändå sämre. Nej, jag röstar på mer positivitet på alla arbetsplatser! Se dina medarbetare, låt dem veta när de gör bra saker, skratta tillsammans, för ni spenderar ändå en stor del av livet gemensamt! Jag har medvetet börjat ge positiv feedback till mina kollegor och det är så härligt, inte bara för dem, utan för mig också!
4 kommentarer:
Tack för din kommentar på min blogg och tack för att du delar dina tankar om detta i ditt inlägg!
Visst är det bara sin egen reaktion man kan göra något åt. Detta predikar jag för någon annan jag känner som tampas med knepig kollega, men sen hur man gör själv är en annan sak.
I mitt fall har inte varit "elak" utan h*n försöker sätta kniven i ryggen på mig för att få igenom sin egen vilja. Jag blir ursinnig över sånt beteende, jag tar ingen sådan sk-t, men jag är inte bra på att hantera mina egna känslor av ilska. Jag tror säkert att denna person kommer att nalkas mig, kanske inte för att rättfärdiga sig, men för att h*n vet vilken förlust min goda vilja är. Det visar sig, men jag är inte av det storsintare slaget, snarare långsintare sorten...
Inte roligt när det är otrevlig stämning på jobbet. Önskar dig lycka till!
Ja arbetsplatsen är en viktig del i livet. Vårt dygn (24 timmar) är uppdelat i tre delar, sover 8 timmar, arbetar 8 timmar och 8 timmar övrig sysselsättning. Med andra ord spenderar vi 1/3 av vårt liv (under arbetslivet) på en arbetsplats.
"Vad är det som gör att vuxna människor beter sig som småbarn mot sina medmänniskor?" Finns en svensk film som heter "Vuxna människor" som ifs handlar rätt mycket om otrohet men även att så kallade vuxna människor inte är så vuxna alltid/oftast.
Skicka en kommentar