Drömmar

Det är konstigt med drömmar egentligen, de är så levande när man drömmer men så flyktiga när man vaknar. De kan handla om precis vad som helst också, blanda friskt mellan intryck av vardagens olika möten och händelser med orealistiska saker. Nyss drömde jag en konstig dröm där människor från min uppväxt blandades med människor som jag möter i jobbet. Först var det en läskig dröm med en familjär och lättsam känsla, men där människor sedan dödades i en lek. Sen visade det sig att det hela hade varit på skoj. Ingen hade dött. Mycket skumt hela alltihop. Man kan ju tro att det ska vara 1:a april när man drömmer sånt.

Oftast kommer jag inte ihåg mina drömmar eller att jag har drömt överhuvudtaget, men i perioder är de mycket tydliga och jag kan hålla fast vid dem en kort stund efter uppvaknandet. Generellt sker detta i perioder då jag har en högre stressnivå så min dröm nu är kanske ett tecken på att jag måste varva ner. Vilket jag i och för sig redan visste.

Jag funderar över varför jag drömmer vissa saker. Vad är det som gör att människor dyker upp just i min dröm, ibland sådana som man inte har träffat och inte har tänkt på på åratal, som nu? Jag har en sån bok, ett drömtydarlexikon, men jag tycker att det fungerar sisådär. Bättre att fantisera själv om varför man drömmer om det man drömmer.

Nej, jag vet inte ens vart jag är på väg med det här inlägget. Fick bara tankar kring drömmar för när jag nyss vaknade var min dröm så levande i all sin overklighet. Känslan stannar kvar även då jag hade vaknat. Men nu, nu börjar drömmen förtunnas och försvinna. Om ett tag finns den nog inte kvar alls. Det är konstigt med drömmar, förvirrande. Ja, det var nog egentligen det jag ville få sagt.