Jag vet att jag har skrivit om sällskapsspel tidigare, och nu kommer ett litet inlägg till om ämnet.
Igår var vi tre par hemma hos vår vän L och åt middag samt spelade sällskapsspel - mitt favoritspel Alias (ordspel is da shit!). Trots att jag älskar att spela Alias brukar jag och sambon misslyckas brutalt då vi spelar detta spel i samma lag. Vi brukar missförstå varandra och bli förbannade för att den andra personen inte fattar. Ilskan är visserligen övergående, men ändock. Igår däremot ledde vi genom hela spelomgången! Vad hade hänt? Jag tror att jag har räknat ut det. Det handlar inte om att vi är smartare, mer snabbtänkta än förut, att vi har nått en djupare förståelse för varandra. Det handlar inte om att dom andra är kassa. Nej, jag tror att det handlar om att vi behöll vårt inre lugn. Hjärtat slog med normala slag, vi stressade inte igenom korten när det var vår tur utan pratade med en lugn stämma och det funkade! Det gav resultat! Det är ungefär som med hunden och kloklippningen, det inre lugnet gör att det går bra.
Vilken berusande känsla att vinna! Försökte dock kuva den något, inte helt hänge mig till "YES!", high fives och segergester med armarna. Man vill ju ändå vara en bra vinnare, inte skriva förlorarna på näsan. Försöka i alla fall, haha! Det var med gott mod och inga sura miner som vi begav oss hem i natten efter det, med vinsten i fickan blev det en extra guldkant på en redan mycket trevlig kväll med många skratt och glada miner.
2 kommentarer:
Härligt med sällskapsspel :) OCH jag känner igen fenomenet att inte förstå de mest enkla beskrivningar. Vi brukar spela Med andra Ord och det funkar ungefär lika bra för oss. Men det är väl det inre lugnet man ska hitta ;))
Det spelet har vi också spelat några gånger, det är kul!
Jag tror att inre lugn hjälper för att man då inte stressar upp sig, vilket medför att man lyssnar bättre och hittar ord och förklaringar lättare. Sen har jag inget belägg för detta, det är bara mina egna teorier. :)
Skicka en kommentar